Jag blir lite sur när jag hör den här låten. Texten är bara så... likgiltig! Typ! Iallafall refrängen. Hon bara ger upp lixom, trots att det är Killen med stort K det handlar om. Jag relaterar lite till egna erfarenheter, och jag är så fruktansvärt envis när det gäller sånt här. Jag ger mig inte i första taget, kan man säga.
Never mind I'll find Someone like you I wish nothing but the best for you
När jag hör det där tänker jag "Nej" högt för mig själv. Vadå "Never Mind"? Ger du upp bara? Och nej du har fel, du kommer aldrig hitta någon som Killen med stort K. Finns det en så finns det flera, sjunger ju Maggio i en annan låt, och det har hon helt rätt i. Det finns flera, men det finns bara en av varje.
I hate to turn up out of the blue Uninvited But I couldn't stay away I couldn't fight it I'd hoped you'd see my face And that you'd be reminded That for me It isn't over
Det stycket gillar jag bättre! Ge det ett försök. Våga. Annars kommer du ångra det hela livet. Kanske går det helt åt helvete, och kanske får du skämmas eller må dåligt ett tag, men du försökte iaf. Det r inte så jävla enkelt lixom. Man blottar ju sina innersta känslor och det är ju väldigt delikat, så att säga. Helt naket.
Trots allt detta ovanstående gnäll sjunger jag med för fulla muggar så fort den här kommer på radio =)
